Just nu läser jag en bok, Jag var en arier av Tony Samuelsson (varför tycker jag att det författarnamnet låter som en ishockeyspelare?), som berättar en kontrafaktisk historia, en där nazisterna segrade och Sverige blev en del av ett stor-germanskt rike. Jag vet egentligen inte vad jag tycker om den här boken. Eller jo, jag tycker att den är bra. Men på ett sånt där allmänt sätt som mer handlar om idén och uppbyggnaden än kanske just läsupplevelsen. Jag gillar att det är den kulturella världen och uttrycken som står i centrum, författarna och journalisterna i en på ytan tämligen stillsam efterkrigstid som trots allt är fascistisk. Det rör sig saker under ytan, på något sätt både i romanens värld och i själva texten. Det är mycket som anas och som inte blir tydligt - nästan som att det inte riktigt kommer igång - ännu efter halva boken. Det känns storslaget men ändå så simpelt. Och ganska obehagligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar